Detta är en lista över Sveriges regenter i tabellform. Det finns även en Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter.

Sveriges historia
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidsaxel
Förhistorien (ca 12 000 f.Kr. -1050 e.Kr.)
Äldre medeltiden (1050–1250)
Folkungatiden (1250–1389)
Kalmarunionen (1397–1520)
Äldre vasatiden (1521–1611)
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
Nittonhundratalets början (1905–1914)
Första världskriget (1914–1918)
Mellankrigstiden (1918–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Efterkrigstiden (1945–1967)
Kalla krigets andra hälft (1968–1991)
Efter kalla kriget (1991-nutid)
Ämnen
Sveriges regenter — Statsministrar
Svenska krig — Freder
Militärhistoria — Ekonomisk historia — Vetenskapshistoria
Sverige-portalen

Lista över Sveriges regenter är en lista över de personer, som har varit regenter (kungar, regerande drottningar eller riksföreståndare/rikshövitsmän) i kungariket Sverige sedan slutet av 900-talet. Landet har varit en monarki i över tusen år.^[1][2] Monarkins innehåll och makt, liksom som Sveriges omfattning och sammansättning har dock varierat över tiden.^[1] Den första kung som med säkerhet var ensam kung över Sverige är Erik Segersäll.^[3][4]

Det har därför med all sannolikhet funnits kungar i Sverige före den här listans början. Det finns också uppgifter om sådana kungar, men dessa är mycket osäkra. Dessa gestalter kallas därför sagokungar, även om vissa historiker vill se en del av dem som historiska^[5] (se svenska sagokungar). Även för de regenter som finns i nedanstående lista finns osäkerheter. Samtliga uppgifter mellan Stenkil och Filip och mellan Inge den yngre och Sverker den äldre är osäkra och det har förmodligen funnits ännu fler kungar och tronpretendenter under denna tid än de vars namn överlevt till våra dagar.

Ordningstal på kungar infördes i Sverige med Erik XIV 1560. Han utgick från Johannes Magnus bok Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus,^[6][7] som framställde en synnerligen fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafloden,^[2][6] och kom fram till att han var Erik XIV. Samma sak gäller de kungar som har namnet Karl där Karl Sverkersson är den förste historiskt belagde kungen med detta namn,^[2] men den sjunde enligt Johannes Magnus kungalängd. Den förste historiskt belagde kungen är Erik Segersäll.^[2][6]

Innehåll 1 Regenter 1.1 Erik Segersälls ätt 1.2 Stenkilska ätten och tronstrider 1.3 Sverkerska ätten och Erikska ätten 1.4 Bjälboätten 1.5 Mecklenburgska ätten 1.6 Kalmarunionens monarker och riksföreståndare 1.7 Vasaätten 1.8 Pfalziska ätten 1.9 Hessiska ätten 1.10 Holstein-Gottorpska ätten 1.11 Bernadotteska ätten 2 Tronpretendenter 2.1 Knut Långes ätt 2.2 Folkungaätten 2.3 Oldenburgska ätten 2.4 Natt och Dag/Sture? 2.5 Vasaätten 2.6 Holstein-Gottorpska ätten 3 Se även 3.1 Sverige 3.2 Andra länders statsöverhuvuden 4 Källor 4.1 Noter 4.2 Litteratur 5 Externa länkar

redigera Regenter

redigera Erik Segersälls ätt

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Erik Segersäll		cirka 945 enligt vissa källor son till Björn Eriksson	cirka 970 (då "småkung" av Svealand), enade möjligen Sverige på 990-talet	cirka 995 sotdöd (sjukdom) på kungsgården i Gamla Uppsala		[8]
Olof Skötkonung		cirka 980 son till Erik Segersäll och Sigrid Storråda	cirka 995, enade möjligen Sverige	cirka 1022 i Husaby i Västergötland		[9]
Anund Jakob även känd under namnet Emund Kolbränna		cirka 1008 son till Olof Skötkonung och Estrid av Obotriterna	cirka 1022 vid Olof Skötkonungs död	cirka 1050 sotdöd		[10]
Emund den gamle även känd under namnet Emund Slemme		cirka 1000 son till Olof Skötkonung och frillan Edla av Venden	cirka 1050 vid Anund Jakobs död	cirka 1060 sotdöd		[11]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

redigera Stenkilska ätten och tronstrider

      Stenkilska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Stenkil		cirka 1030 son till jarlen Ragnvald Ulfsson den gamle och möjligen till Astrid Nialsdotter	cirka 1060 vid Emund den gamles död	cirka 1066 sotdöd (i "hetsig feber")		[12]
Efter Stenkils död utbryter strider om kungamakten. Olika källor har olika kungalängder, och situationen är på det hela taget oklar 1066–1088.
Erik Hedningen		Okänt födelseår Tillnamnet är en sentida konstruktion	cirka 1066 vid Stenkils död, samregent med Erik Stenkilsson	cirka 1067, stupad i strid med Erik Stenkilsson		[13]
Erik Stenkilsson		Okänt födelseår son till Stenkil och Emund den gamles dotter	cirka 1066 vid Stenkils död, samregent med Erik Hedningen	cirka 1067, stupad i strid med Erik Hedningen
Halsten		Möjligen kring 1050 son till Stenkil och Emund den gamles dotter	omkring 1070 efter Erikarnas död, möjligen regent senare igen tillsammans med Inge d.ä.	cirka 1070 avsatt och fördriven		[14]
Anund		Okänt födelseår	Kung i Svealand cirka 1070 vid Halstens fördrivning	cirka 1070 avsatt och fördriven	Okänt dödsår	[15]
Håkan Röde		Okänt	1070-talet	1079 eller 1080		[16]
Inge den äldre		Okänt födelseår son till Stenkil och Emund den gamles dotter	cirka 1080 Möjligen tidigare samregent med Halsten eller Håkan	Enligt en isländsk uppgift skall han vid mitten av 1080-talet fördrivits från Mälardalen, men återvänt efter cirka tre år. Sedan kung till sin död.	cirka 1100	[14]
Blot-Sven		Okänt födelseår; omstritt om han överhuvudtaget är historisk	Kung i Svealand vid mitten av 1080-talet vid Inge den äldres fördrivning	efter cirka tre år som kung		[17]
Filip		Son till Halsten	cirka 1100 vid Inge den äldres död	cirka 1118 i sjukdom		[18]
Inge den yngre		Okänt födelseår son till Halsten	cirka 1118	cirka 1125		[19]
Vid Inge den yngres död utbryter på nytt tronstrider, och källorna är återigen motsägelsefulla 1125–1130.
Ragnvald Knaphövde		Okänt födelseår	1120-talet vald till kung i Svealand vid Inge den yngres död	Dödad efter kort tid på tronen		[20]
Magnus Nilsson även känd under namnet Magnus den starke		1106 eller 1107 son till kung Nils av Danmark och Inge den äldres dotter Margareta Fredkulla	Vald till kung i Västergötland vid Inge den yngres död Möjligen också vald i Svealand	avsatt och fördriven från Sverige	4 juni 1134 stupad i slaget vid Fotevik i Skåne	[21]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

redigera Sverkerska ätten och Erikska ätten

      Sverkerska ätten
      Erikska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Sverker den äldre		Okänt födelseår	Kung cirka 1130	25 december cirka 1156, möjligen mördad på väg till julottan		[22]
Erik den helige			Kung cirka 1156 vid Sverker den äldres död	cirka 1160 mördad av Magnus Henriksson i Östra Aros		[23]
Magnus Henriksson		1130 i Danmark son till Henrik Skadelår och Inge den äldres barnbarn Ingrid.	cirka 1160 vid Erik den heliges död	1161 dödad av Karl Sverkersson vid Örebro		[24]
Karl Sverkersson		1130-talet son till Sverker den äldre och Ulvhild Håkansdotter	Kung 1161 vid Magnus Henrikssons död	12 april 1167 mördad på Visingsö av Knut Eriksson		[25]
Kol Sverkersson		Son till Sverker den äldre	Kung i Östergötland 1167 samregent med brodern Burislev	1173 stupad vid Bjälbo i Östergötland i strid med Knut Eriksson		[26]
Burislev Sverkersson		Son till Sverker den äldre	Kung i Östergötland 1167 samregent med brodern Kol	1169 stupad i strid med Knut Eriksson
Knut Eriksson		Före 1150 son till Erik den helige och Kristina Björnsdotter	Kung 1167 efter Karl Sverkerssons död Kung även i Östergötland 1173 vid Kol Sverkerssons död	1195 eller 1196 på Eriksbergs kungsgård i Västergötland		[27]
Sverker den yngre Karlsson		1164 son till Karl Sverkersson och Kristina Stigsdotter Hvide	Kung 1195 eller 1196 vid Knut Erikssons död	31 januari 1208 avsatt efter slaget vid Lena	17 eller 18 juli 1210 stupad i slaget vid Gestilren	[28]
Erik Knutsson		1180 son till Knut Eriksson	Kung 31 januari 1208 vid Sverker den yngres avsättning	10 april 1216 i "hetsig feber" eller tvinsot på Visingsö		[29]
Johan Sverkersson		1201 son till Sverker den yngre Karlsson och Ingegärd Birgersdotter	Kung 1216 vid Erik Knutssons död	10 mars 1222 i sjukdom på Visingsö		[30]
Erik Eriksson den läspe och halte		1216 son till Erik Knutsson och Rikissa av Danmark	Vald till kung någon gång mellan 1 augusti 1222 och 31 juli 1223 efter Johan Sverkerssons död	28 eller 29 november 1229 avsatt efter slaget vid Olustra		[31]
Knut Långe		Okänt födelseår son till Holmger och släkt med den erikska ätten	Kung 1229 vid Erik Erikssons avsättning	1234 död i samband med Erik Erikssons återkomst		[32]
Erik Eriksson den läspe och halte			Återinsatt som kung 1234 i samband med Knut Långes död	2 februari 1250 på okänd plats		[33]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

redigera Bjälboätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Birger jarl		1200 eller 1210 son till Magnus Minnisköld och Ingrid Ylva	Regerande riksjarl mars 1248	21 oktober 1266 på Jälbolung i Västergötland		[34]
Valdemar Birgersson		1238 eller 1239 son till Birger jarl och kung Erik Erikssons syster Ingeborg	Vald till kung 1250 efter Erik Erikssons död Övertog styrelsen vid Birger jarls död 1266	22 juli 1275 avsatt av Magnus Ladulås	26 december 1302 som fånge på Nyköpingshus	[35]
Magnus Ladulås		1240 son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter	Kung 22 juli 1275 vid kung Valdemars avsättning	18 december 1290 på Visingsö		[36]
Birger Magnusson		1280 son till Magnus Laudlås och Helvig av Holstein	Tronföljare 1284 Kung 18 december 1290 vid Magnus Ladulås död	Mars eller april 1318 avsatt och fördriven av anhängare till sina bröder	31 maj 1321 i Danmark	[37]
Mats Kettilmundsson (ej av Bjälboätten)		Okänt födelseår	Vald till rikshövitsman 27 juni 1318 i Skara	8 juli 1319, avstod rikshövitsmannaskapet vid Magnus Erikssons kungaval	11 maj 1326 i Finland	[38]
Magnus Eriksson		Våren 1316 son till hertig Erik Magnusson och Ingeborg Håkansdotter	Vald till kung 8 juli 1319 på Mora äng	Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval	1 december 1374 drunknad vid skeppsbrott vid Bergen i Norge	[39]
Erik Magnusson		Början av 1339 son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur	Tronföljare 6 december 1344 Utropad till kung i opposition mot Magnus Eriksson 17 oktober 1356 Erkänd som kung över stora delar av landet 28 april 1357	20 juni 1359 i pest		[40]
Håkan Magnusson		Augusti 1340 son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur	Vald till kung i opposition mot Magnus Eriksson 15 februari 1362 Senare under året försonad och samregent med honom	Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval	Augusti eller 10 eller 11 september 1380 i Oslo i Norge	[41]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

redigera Mecklenburgska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Albrekt av Mecklenburg		1338 eller 1340 son till hertig Albrekt den store av Mecklenburg och Magnus Erikssons syster Eufemia Eriksdotter	Kung 15 februari 1364	24 februari 1389 besegrad i Slaget vid Åsle och avsatt av Margareta	Mars 1412 i Mecklenburg	[42]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

redigera Kalmarunionens monarker och riksföreståndare

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Margareta		Våren 1353 dotter till kung Valdemar Atterdag av Danmark och Helvig av Slesvig	Regerande drottning 24 februari 1389 23 juli 1396 samregent med Erik av Pommern	28 oktober 1412 pestdöd i Flensburg		[43]
Erik av Pommern		1382 son till hertig Vratislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg	Kung 23 juli 1396 (samregent med Margareta) Ensam regent 28 oktober 1412 vid hennes död	16 augusti 1434 uppsagd tro och lydnad		[44]
Engelbrekt Engelbrektsson		1390-talet	Rikshövitsman 13 januari 1435 vid ett möte i Arboga	14 oktober 1435, vid Erik av Pommerns återinsättning som kung (Engelbrekt kvar på posten som rikshövitsman)		[45]
Erik av Pommern			Återtagen som kung 14 oktober 1435	11 januari 1436 åter uppsagd tro och lydnad		[46]
Engelbrekt Engelbrektsson			Fortsatt rikshövitsman 11 januari 1436 vid kung Eriks avsättning Från februari samma år tillsammans med Karl Knutsson	4 maj 1436 mördad av Måns Bengtsson (Natt och Dag) på en holme i Hjälmaren		[47]
Karl Knutsson (Bonde)		Möjligen 1 oktober 1408 eller 1409 son till riddar Knut Tordsson (Bonde) och Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta)	Februari 1436 samregerande rikshövitsman med Engelbrekt Engelbrektsson (ensam i ämbetet vid Engelbrekts död 4 maj)	1 september 1436, då Erik av Pommern återinsattes som kung (Karl Knutsson fortfarande rikshövitsman till 6 mars 1438)		[48]
Erik av Pommern			Återtagen som kung 1 september 1436	29 september eller 1 oktober 1439 avsatt vid ett möte i Södertälje	3 maj 1459 i Pommern	[49]
Karl Knutsson (Bonde)			Riksföreståndare oktober 1438	Hösten 1440, då Kristofer av Bayern valdes till kung		[50]
Kristofer av Bayern		26 februari 1416 eller 1418 son till hertig Johan av Pfalz och Erik av Pommerns syster Katarina av Pommern	Kung hösten 1440	6 januari 1448 i Helsingborg		[51]
Bengt Jönsson (Oxenstierna)		Omkring 1395 son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten)	Riksföreståndare januari 1448 vid kung Kristofers död	20 juni 1448, då Karl Knutsson valdes till kung	1449 eller 1450	[52]
Nils Jönsson (Oxenstierna)		Omkring 1390 son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten)			Tidigast oktober 1450
Karl Knutsson (Bonde)			Kung 20 juni 1448	24 februari 1457 avsatt och flydd till Danzig		[14]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna)		1417 son till Bengt Jönsson (Oxenstierna) och Kristina Kristiernsdotter (Vasa)	Riksföreståndare mars 1457 efter kung Karls avsättning	23 juni 1457 då Kristian I valdes till kung		[53]
Erik Axelsson (Tott)		1417 son till Axel Pedersson (Tott) och Ingeborg Ivarsdotter
Kristian I		1426 son till greve Didrik av Oldenburg och Hedvig av Holstein	Kung 23 juni 1457	23 juni 1464 avsatt och flydd till Danmark	21 maj 1481 i Köpenhamn	[54]
Karl Knutsson (Bonde)			Kung 9 augusti 1464	30 januari 1465 åter avsatt		[55]
Kettil Karlsson (Vasa)		1433 eller 1434 son till Karl Kristiernsson (Vasa) och Ebba Eriksdotter Krummedige	Riksföreståndare 26 december 1464	11 augusti 1465 pestdöd på slottet Tre Kronor i Stockholm		[56]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna)			Riksföreståndare 11 augusti 1465 vid Kettil Karlssons död	18 oktober 1466 avsatt	15 december 1467 på Öland	[57]
Erik Axelsson (Tott)			Riksföreståndare 18 oktober 1466 vid Jöns Bengtssons avsättning	12 november 1467 då Karl Knutsson valdes till kung	Februari eller mars 1481 i Viborg i Finland	[58]
Karl Knutsson (Bonde)			Kung 12 november 1467	15 maj 1470 på slottet Tre Kronor i Stockholm		[14]
Sten Sture den äldre		1440 son till Gustav Anundsson Sture och Birgitta Stensdotter (Bielke)	Riksföreståndare 1 juni 1470	6 oktober 1497 Hans vald till kung		[14]
Hans även känd som Johan II		1 eller 2 februari 1455 son till Kristian I och Dorotea av Brandenburg	Kung 6 oktober 1497	Augusti 1501 avsatt	20 februari 1513 i danska Ålborg	[59]
Sten Sture den äldre			Riksföreståndare 12 november 1501 efter kung Hans avsättning	14 december 1503 i Jönköping		[14]
Svante Nilsson (Sture)		1460 son till Nils Sture (Natt och Dag) och Birgitta Karlsdotter (Bonde)	Riksföreståndare 21 januari 1504	31 december 1511 eller 2 januari 1512 i Västerås		[60]
Erik Trolle		1460 son till Arvid Birgersson (Trolle) och Kristina Jonsdotter (Gädda) eller Beata Ivarsdotter (Tott)	Riksföreståndare i mitten av januari 1512	23 juli 1512 avsatt vid Sten Sture den yngres riksföreståndarval	1530	[61]
Sten Sture den yngre		1492, 1493 eller 1494 son till Svante Nilsson (Sture) och Iliana Erengisledotter (Gädda)	Riksföreståndare 23 juli 1512	3 februari 1520 på Mälarens is		[62]
Kristian II		1 juli 1481 i danska Nyborg son till kung Hans och Kristina av Sachsen	Kung 1 november 1520	23 augusti 1521 avsatt vid Gustav Vasas riksföreståndarval	25 januari 1559 i fängelse på Kalundborg på Själland	[63]
Gustav Vasa		12 maj 1496 på Rydboholm eller Lindholmen i Uppland son till Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter (Eka)	Riksföreståndare 23 augusti 1521	6 juni 1523 själv vald till kung		[14]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

redigera Vasaätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Gustav Vasa			Kung 6 juni 1523	29 september 1560 på slottet Tre Kronor i Stockholm		[14]
Erik XIV		13 december 1533 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg	Tronföljare 1544 vid införandet av Västerås arvförening Kung 29 september 1560 vid faderns död	29 september 1568 tillfångatagen och avsatt av sina bröder Johan och Karl 26 januari 1569 formellt avsatt av ständerna	26 februari 1577 av arsenikförgiftning på Örbyhus slott i Uppland	[64]
Johan III		20 december 1537 på Stegeborgs slott i Östergötland son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud	Utropad till kung 30 september 1568 efter brodern Eriks avsättning Erkänd som kung av ständerna 26 januari 1569	17 november 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm		[65]
Sigismund		20 juni 1566 på Gripsholms slott son till Johan III och Katarina Jagellonica	Kung 17 november 1592 vid faderns död	24 juli 1599 avsatt av ständerna	19 april 1632 i Warszawa	[66]
Karl IX		4 oktober 1550 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Gustav Vasa och Magareta Leijonhufvud	Bekräftad av ständerna som riksföreståndare 24 juli 1599 vid Sigismunds avsättning	22 mars 1604 själv utropad till kung		[67]
			Kung 22 mars 1604	30 oktober 1611 på Nyköpingshus i Södermanland
Gustav II Adolf även känd under namnet Gustav Adolf den store		9 december 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp	Tronföljare 22 mars 1604 vid faderns trontillträde Omyndig kung 30 oktober 1611 vid faderns död Myndigförklarad 26 december samma år	6 november 1632 stupad i slaget vid Lützen		[68]
Kristina		7 december 1626 på slottet Tre Kronor i Stockholm dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg	Tronföljare från födseln Omyndig drottning 6 november 1632 vid faderns död Myndigförklarad 8 december 1644	6 juni 1654 abdikerad till förmån för Karl X Gustav	9 april 1689 i Rom	[69]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

redigera Pfalziska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Karl X Gustav		8 november 1622 på Nyköpinghus son till greve Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och Karl IX:s dotter Katarina	Kung 6 juni 1654 vid Kristinas abdikation	13 februari 1660 i lunginflammation i Göteborg		[70]
Karl XI		24 november 1655 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp	Omyndig kung 13 februari 1660 vid faderns död Myndig 18 december 1672	5 april 1697 i magcancer på slottet Tre Kronor i Stockholm		[71]
Karl XII		17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark	Omyndig kung 5 april 1697 vid faderns död Myndigförklarad 8 november samma år	30 november 1718 stupad vid Fredrikshald i Norge		[72]
Ulrika Eleonora		23 januari 1688 på slottet Tre Kronor i Stockholm dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark	Utropad till drottning 5 december 1718 vid budet om Karl XII:s död Vald av riksdagen 23 januari 1719	29 februari 1720 abdikerad till förmån för Fredrik I	24 november 1741 i Kungshuset i Stockholm	[73]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

redigera Hessiska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Fredrik I		18 april 1676 i Kassel i tyska Hessen son till lantgreve Karl av Hessen-Kassel och Maria Amalia av Kurland	Vald till kung av riksdagen 24 mars 1720 efter Ulrika Eleonoras abdikation	25 mars 1751 av kallbrand i Kungshuset i Stockholm		[74]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

redigera Holstein-Gottorpska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Adolf Fredrik		3 maj 1710 på tyska Gottorp son till Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Fredrika av Baden-Durlach	Vald till tronföljare av riksdagen 23 juni 1743 Kung 25 mars 1751 vid föregångarens död	12 februari 1771 av slaganfall på Stockholms slott		[75]
Gustav III		13 januari 1746 i Kungshuset i Stockholm son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen	Kronprins 25 mars 1751 vid faderns trontillträde Kung 12 februari 1771 vid faderns död	29 mars 1792 av blodförgiftning och lunginflammation på Stockholms slott		[76]
Gustav IV Adolf		1 november 1778 på Stockholms slott son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark	Kronprins från födseln Omyndig kung 29 mars 1792 vid faderns död Myndig 1 november 1796	Arresterad på Stockholms slott 13 mars 1809 Abdikerad 29 mars samma år Formellt avsatt av riksdagen 10 maj samma år och därefter landsförvisad	7 februari 1837 på värdshuset Vita hästen i schweiziska Sankt Gallen	[77]
Karl XIII		26 september 1748 i Kungshuset i Stockholm son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen	Riksföreståndare 13 mars 1809 vid Gustav IV Adolfs arrestering	6 juni 1809 själv utropad till kung		[78]
			Kung 6 juni 1809	5 februari 1818 på Stockholms slott
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

redigera Bernadotteska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Karl XIV Johan (född som Jean Baptiste Bernadotte)		26 januari 1763 i franska Pau son till advokaten Henri Bernadotte och Jeanne de Saint-Jean	Vald till tronföljare av riksdagen i Örebro 21 augusti 1810 Kung 5 februari 1818 vid föregångarens död	8 mars 1844 av kallbrand efter ett slaganfall på Stockholms slott		[79]
Oscar I		4 juli 1799 i Frankrikes huvudstad Paris son till Jean Baptiste Bernadotte och Desirée Clary	Arvfurste 21 augusti 1810 vid faderns tronföljarval Kronprins 5 februari 1818 vid faderns trontillträde Kung 8 mars 1844 vid faderns död	8 juli 1859 av hjärntumör på Stockholms slott		[80]
Karl XV		3 maj 1826 på Stockholms slott son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg	Arvprins från födseln Kronprins 8 mars 1844 vid faderns trontillträde Regent 25 september 1857 vid faderns sjukdom Kung 8 juli 1859 vid faderns död	18 september 1872 i tarmtuberkulos i Malmö		[81]
Oscar II		21 januari 1829 på Stockholms slott son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg	Tronföljare 8 juli 1859 vid föregångarens trontillträde Kung 18 september 1872 vid föregångarens död	8 december 1907 på Stockholms slott		[82]
Gustaf V		16 juni 1858 på Drottningholms slott son till Oscar II och Sofia av Nassau	Kronprins 18 september 1872 vid faderns trontillträde Kung 8 december 1907 vid faderns död	29 oktober 1950 på Drottningholms slott		[83]
Gustaf VI Adolf		11 november 1882 på Stockholms slott son till Gustaf V och Victoria av Baden	Arvprins från födseln Kronprins 8 december 1907 vid faderns trontillträde Kung 29 oktober 1950 vid faderns död	15 september 1973 på Helsingborgs lasarett		[84]
Carl XVI Gustaf		30 april 1946 på Haga slott utanför Stockholm son till Gustaf VI Adolfs son arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla	Arvprins från födseln Kronprins 29 oktober 1950 vid Gustaf V:s död Kung 15 september 1973 vid Gustaf VI Adolfs död			[85]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

redigera Tronpretendenter

• Styrbjörn Starke – mytisk brorson till Erik Segersäll som skall ha hävdat anspråk på 980-talet. Ifrågasatt som historisk person.
• Knut den store – präglade mynt i Sigtuna någon gång runt 1026–1029, där han kallade sig "REX SW" ('kung av Sverige').
• Två tronpretendenter vid namn Erik ska enligt Adam av Bremen ha stridit om tronen efter Stenkils död och båda ska tillsammans med många av Sveriges stormmän ha stupat under denna kamp. Någon mer kunskap om dem finns ej och en sentida historikers benämning av dem som Erik Stenkilsson och Erik Hedningen är en efterkonstruktion, även om det är sannolikt att åtminstone den ene till hörde den Stenkilska ätten.
• Håkan Röde – gjorde anspråk på tronen från och med 1066.
• Erik Årsäll – Blot-Svens son som skall ha övertagit hans anspråk på tronen och kämpat mot Inge den äldre under mitten av 1080-talet. Hans existens är mycket starkt ifrågasatt.
• Sverker den äldre – gjorde anspråk på tronen från och med 1125.

redigera Knut Långes ätt

• Holmger Knutsson – son till Knut Långe, gjorde anspråk på tronen både 1234 och 1248.
• Filip Knutsson – Knut Långes andre son som gjorde anspråk efter brodern 1248 och 1251.

redigera Folkungaätten

• Olof Håkansson – sonson till Magnus Eriksson och son till Drottning Margareta, gjorde anspråk 1385–1387.

redigera Oldenburgska ätten

• Kristian I – gjorde anspråk efter att ha blivit avsatt 1464 och fram till sin död.
• Hans – gjorde anspråk under hela sin tid som Danmarks konung, både före och efter sin tid som svensk kung 1497–1501.
• Kristian II – gjorde anspråk från 1513 till sitt tillträde som svensk kung.

redigera Natt och Dag/Sture?

• Nils Sture – gjorde troligen genom det så kallade Daljunkerns uppror anspråk på kronan/riksföreståndartiteln 1527.

redigera Vasaätten

• Sigismund – gjorde anspråk på tronen från sin avsättning 1599 till sin död 1632. Han vägrade erkänna Karl IX och Gustav II Adolf som kungar av Sverige.
• Sigismunds söner Vladislav IV och Johan II Kasimir (kungar av Polen 1632–1648 respektive 1648–1672) fortsatte att hävda faderns anspråk fram till 1660, då Sverige slöt fred med Polen, där Polen avsade sig alla anspråk på Sveriges tron.

redigera Holstein-Gottorpska ätten

• Karl Fredrik av Holstein-Gottorp – Anspråk hävdades efter Karl XII:s död.
• Gustav Gustavsson av Wasa – Anspråk hävdades i princip vid Oscar I:s (1844) och Karl XV:s (1859) trontillträden. Vid Oscar II:s tillträde 1872 uteblev anspråken.

redigera Se även

• Wikimedia Commons har media som rör Lista över Sveriges regenter
  Bilder & media

redigera Sverige

• Sveriges tron
• Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter
• Svenska sagokungar
• Svenska regenters valspråk
• Lista över svenska prinsar
• Lista över Sveriges regentgemåler
• Sveriges statsminister
• Sveriges hertigdömen
• Sveriges underhållsländer
• Sveriges livgeding

redigera Andra länders statsöverhuvuden

• Lista över Danmarks regenter
• Lista över Norges regenter
• Lista över Finlands statsöverhuvuden
• Lista över Islands statsöverhuvuden
• Lista över Englands regenter
• Lista över Storbritanniens regenter

redigera Källor

redigera Noter

1. ^ a b Lagerqvist (1996), s. 9
2. ^ a b c d Ohlmarks, s. 8
3. ^ Lagerqvist (1996), s. 27
4. ^ Liljegren (2004), s. 7
5. ^ Lagerqvist (1996), s. 13-24
6. ^ a b c Lagerqvist & Åberg, s. 5
7. ^ Ohlmarks, s. 7-8
8. ^ Lagerqvist (1976), s. 23; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 10; Harrison (2009), s. 456
9. ^ Lagerqvist (1976), s. 25; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 28; Ohlmarks, s. 12; Harrison (2009), s. 456
10. ^ Lagerqvist (1976), s. 26; Lagerqvist & Åberg, s. 9-10; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 14; Harrison (2009), s. 456
11. ^ Lagerqvist (1976), s. 27; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 16; Ohlmarks, s. 16; Harrison (2009), s. 456
12. ^ Lagerqvist (1976), s. 41; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 18; Harrison (2009), s. 456
13. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 10; Ohlmarks, s. 20; Andersson & Amurén, s. 19
14. ^ a b c d e f g h Lagerqvist (1976), s. 43; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 22; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
15. ^ Ohlmarks, s. 24; Harrison (2009), s. 456
16. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 11; Ohlmarks, s. 26; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
17. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
18. ^ Lagerqvist (1976), s. 45; Lagerqvist & Åberg, s. 12; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 34; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
19. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
20. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 12; Ohlmarks, s. 38; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
21. ^ Lagerqvist (1976), s. 49; Lagerqvist & Åberg, s. 13; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 40; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
22. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
23. ^ Harrison, s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
24. ^ Lagerqvist (1976), s. 53; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 46; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
25. ^ Lagerqvist (1976), s. 54; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 48; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
26. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 14; Ohlmarks, s. 50
27. ^ Lagerqvist (1976), s. 58; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 52
28. ^ Harrison (2002:a), s. 175; Lagerqvist (1976), s. 59; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 54
29. ^ Lagerqvist (1976), s. 60; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 56
30. ^ Lagerqvist (1976), s. 62; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 58
31. ^ Dahl, s. 139; Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60; Sundberg (1999), s. 61
32. ^ Lagerqvist (1976), s. 65; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 62
33. ^ Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60
34. ^ Lagerqvist (1976), s. 71; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 64
35. ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 73; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 30; Ohlmarks, s. 66
36. ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 75; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 68
37. ^ Lagerqvist (1976), s. 79; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 70; Sundberg (1997), s. 32; Sundberg (1999), s. 50
38. ^ Sundberg (1997), s. 46; Sundberg (1999), s. 50
39. ^ Lagerqvist (1976), s. 83; Lagerqvist (1996), s. 92; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 72
40. ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 74
41. ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 76
42. ^ Lagerqvist (1976), s. 90; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 78; Sundberg (1997), s. 74
43. ^ Lagerqvist (1976), s. 103 & 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 80
44. ^ Carlsson & Rosén, s. 77; Lagerqvist (1976), s. 103; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 194; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 200 & 250
45. ^ Carlsson & Rosén, s. 82; Lagerqvist (1996), s. 105; Larsson (1994), s. 16; Larsson (2003), s. 205 & 212; Ohlmarks, s. 86; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201 & 254
46. ^ Carlsson & Rosén, s. 82 & 83; Larsson (2003), s. 212 & 216; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201, 254 & 255
47. ^ Carlsson & Rosén, s. 83; Lagerqvist (1996), s. 105; Larsson (1994), s. 16; Larsson (2003), s. 218 & 221; Ohlmarks, s. 86; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201, 256 & 258
48. ^ Carlsson & Rosén, s. 83; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Larsson (1994), s. 23; Larsson (2003), s. 218; Ohlmarks, s. 90; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201 & 256
49. ^ Carlsson & Rosén, s. 84 & 87; Lagerqvist (1976), s. 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21-22; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 233; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86 & 87; Sundberg (1999), s. 201
50. ^ Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
51. ^ Lagerqvist (1976), s. 110; Lagerqvist & Åberg, s. 22; Larsson (1994), s. 25; Ohlmarks, s. 88
52. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 22-23
53. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
54. ^ Harrison (2002:b), s. 349; Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 92; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
55. ^ Larsson (1994), s. 23; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
56. ^ Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 25; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 94
57. ^ Harrison (2002:b), s. 378; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
58. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
59. ^ Lagerqvist (1976), s. 119; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 98
60. ^ Lagerqvist (1976), s. 121; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 100; Sundberg (1997), s. 166; Sundberg (1999), s. 279
61. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 27
62. ^ Lagerqvist (1976), s. 122; Lagerqvist & Åberg, s. 27; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 102
63. ^ Lagerqvist (1976), s. 126; Lagerqvist & Åberg, s. 28; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 104
64. ^ Lagerqvist (1976), s. 150; Lagerqvist & Åberg, s. 30; Larsson (1994), s. 39; Ohlmarks, s. 108
65. ^ Lagerqvist (1976), s. 154; Lagerqvist & Åberg, s. 30-31; Larsson (1994), s. 43-44; Ohlmarks, s. 110
66. ^ Lagerqvist (1976), s. 157; Lagerqvist & Åberg, s. 31-32; Larsson (1994), s. 50 & 53; Ohlmarks, s. 112
67. ^ Lagerqvist (1976), s. 160; Lagerqvist & Åberg, s. 32-33; Larsson (1994), s. 45-46; Ohlmarks, s. 114; Petersson, s. 223
68. ^ Lagerqvist (1976), s. 164; Lagerqvist & Åberg, s. 33; Larsson (1994), s. 64-66; Ohlmarks, s. 116
69. ^ Lagerqvist (1976), s. 173; Lagerqvist & Åberg, s. 33-34; Larsson (1994), s. 77-78; Ohlmarks, s. 118
70. ^ Lagerqvist (1976), s. 179; Lagerqvist & Åberg, s. 34; Larsson (1994), s. 74-76; Ohlmarks, s. 120
71. ^ Lagerqvist (1976), s. 185; Lagerqvist & Åberg, s. 35; Larsson (1994), s. 76; Ohlmarks, s. 122
72. ^ Lagerqvist (1976), s. 190; Lagerqvist & Åberg, s. 35-36; Larsson (1994), s. 76-77; Ohlmarks, s. 124
73. ^ Lagerqvist (1976), s. 203; Lagerqvist & Åberg, s. 36; Larsson (1994), s. 135 & 137; Ohlmarks, s. 126
74. ^ Lagerqvist (1976), s. 207; Lagerqvist & Åberg, s. 36-37; Larsson (1994), s. 110-111; Ohlmarks, s. 128
75. ^ Lagerqvist (1976), s. 215; Lagerqvist & Åberg, s. 37; Larsson (1994), s. 99-101; Ohlmarks, s. 130
76. ^ Lagerqvist (1976), s. 222; Lagerqvist & Åberg, s. 37-38; Larsson (1994), s. 113-114; Ohlmarks, s. 132
77. ^ Lagerqvist (1976), s. 239; Lagerqvist & Åberg, s. 38-39; Larsson (1994), s. 114; Ohlmarks, s. 134
78. ^ Lagerqvist (1976), s. 256; Lagerqvist & Åberg, s. 39; Larsson (1994), s. 166-167; Ohlmarks, s. 136
79. ^ Lagerqvist (1976), s. 267; Lagerqvist & Åberg, s. 39-40; Larsson (1994), s. 167-169; Ohlmarks, s. 138
80. ^ Lagerqvist (1976), s. 271; Lagerqvist & Åberg, s. 40-41; Larsson (1994), s. 180-181; Ohlmarks, s. 140
81. ^ Lagerqvist (1976), s. 277; Lagerqvist & Åberg, s. 41-42; Larsson (1994), s. 169; Ohlmarks, s. 142
82. ^ Lagerqvist (1976), s. 282; Lagerqvist & Åberg, s. 42-43; Larsson (1994), s. 181; Ohlmarks, s. 144
83. ^ Lagerqvist (1976), s. 295; Lagerqvist & Åberg, s. 43; Ohlmarks, s. 146
84. ^ Lagerqvist (1976), s. 361; Lagerqvist & Åberg, s. 43-44; Ohlmarks, s. 148
85. ^ Lagerqvist (1976), s. 365; Lagerqvist & Åberg, s. 44-45; Ohlmarks, s. 150

redigera Litteratur

• Andersson, Lars M. & Amurén, Lena, Sveriges historia i årtal, Historiska media, Lund 2003. ISBN 91-89442-71-7
• Carlsson, Sten & Rosén, Jerker, Den svenska historien 3 – Kyrka och riddarliv. Karl Knutsson och Sturetiden, Bonnier Lexikon AB, Stockholm 1992. ISBN 91-632-0005-8
• Dahl, Per (red.), Svensk militärhistorisk atlas, Hjalmarson & Högberg, Lund 2000. ISBN 9189080-49-1
• Harrison, Dick, Jarlens sekel – en berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront förlag, Stockholm 2002:a. ISBN 91-7324-898-3
• Harrison, Dick, Karl Knutsson – en biografi, Historiska Media, Lund 2002:b. ISBN 91-89442-58-X
• Harrison, Dick, Sveriges historia: 600–1350, Norstedts, Stockholm 2009. ISBN 978-91-1-302377-9
• Lagerqvist, Lars O., Sverige och dess regenter under 1000 år, Albert Bonniers förlag AB, Stockholm 1976. ISBN 91-0-041538-3
• Lagerqvist, Lars O., Sveriges regenter från forntid till nutid, Norstedts förlag, Stockholm 1996 (2:a upplagan). ISBN 91-1-963882-5
• Lagerqvist, Lars O. & Åberg, Nils, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent bokförlag, Boda kyrkby 2004 (5:e rev. upplagan). ISBN 91-87064-43-X
• Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2003 (2:a upplagan). ISBN 91-518-4217-3
• Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, Rabén Prisma, Stockholm 1994 (2:a upplagan). ISBN 91-518-2647-X
• Liljegren, Bengt, Regenter i Sverige, Historiska Media, Lund 2004. ISBN 91-85057-34-7
• Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, AWE/GEBERS / Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1979 (2:a upplagan). ISBN 91-20-04203-5
• Petersson, Erik, Den skoningslöse – en biografi över Karl IX, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 2008. ISBN 978-91-27-02687-2
• Sundberg, Ulf, Svenska freder och stillestånd 1249-1814, Arete – Hjalmar & Jörgen Bokförlag HB, Hargshamn 1997 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-01-7
• Sundberg, Ulf, Medeltidens svenska krig, Hjalmarson & Högberg Bokförlag, Stockholm 1999 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-26-2

redigera Externa länkar

• Svenska kungar

v • d • r Sveriges regenter Lista över Sveriges regenter — Valspråk — Grafisk tidsaxel — Svenska sagokungar — Sveriges tron Munsöätten • Stenkilska ätten • Sverkerska ätten och Erikska ätten • Folkungaätten • Mecklenburgska ätten • Kalmarunionens monarker och riksföreståndare • Vasaätten • Pfalziska ätten • Hessiska ätten • Holstein-Gottorpska ätten • Bernadotteska ätten Bernadotteska ätten (sedan 1818) ◄ • Karl XIV Johan • Oscar I • Karl XV • Oscar II • Gustaf V • Gustaf VI Adolf • Carl XVI Gustaf

ksiazki • bollywood • w2 • pedagogika specjalna • 83 • dla dzieci • Poznaj swoje paznokcie a ułatwi ci to ich pielęgnację • gry kulki • Kursy prawa jazdy Kraków • Telefony alarmowe • thalmer • malowanie przemysłowe • Goleniewski - rekuperacja Lublin • fajne gry • Jeśli szukasz czegoś na temat wynajem samochodów - zajrzyj do nas.