Lista över Finlands statsöverhuvuden
Från Wikipedia
| Finlands historia | |
Denna artikel ingår i en artikelserie
|
|
| Tidslinje | |
|---|---|
| Förhistoria | |
| Medeltiden | |
| Tidigmodern tid | |
| Finska kriget | |
| Den ryska tiden | |
| Finlands självständighet | |
| Inbördeskriget | |
| Mellankrigstiden | |
| Vinterkriget | |
| Fortsättningskriget | |
| Lapplandskriget | |
| Efterkrigstiden | |
| Nutiden | |
| Ämnen | |
| Tidsaxel | |
| Statsöverhuvuden | |
| Statsministrar
|
|
| Finland-portalen |
Lista över Finlands statsöverhuvuden omfattar de personer, som har varit statsöverhuvuden/statschefer över Finland (fi: Suomi). Enligt legenden började de svenska kungarna lägga Finland under sig redan i mitten av 1100-talet, men det är först från och med mitten av 1200-talet, kring 1250, som det finns bevis, för att delar av nuvarande Finland var inlemmade i det svenska riket. Finland var då beteckning på sydvästra delen av nuvarande Finland (idag kallat Egentliga Finland; fi: Varsinais-Suomi), medan hela det svenskstyrda området öster om Bottenviken benämndes Österland (fi: Itämaa). Detta förändrades dock gradvis och senast på 1520-talet hade beteckningen Finland helt ersatt Österland som beteckning på hela det svenska området i öster. Det dröjde till 1362, innan ombud från Finland/Österland fick delta i de svenska kungavalen, men de svenska regenterna var alltsedan 1200-talet härskare över nuvarande Finland. 1581 lade Johan III till Storfurste av Finland (fi: Suomen suuriruhtinas) till sin kungatitel, för att göra en markering mot de ryska härskarna under Sveriges strider om landområden i öster. Denna titel ingick, dock som ren formalia, i de svenska regenternas titlar fram till 1720, då Ulrika Eleonora blev den sista att använda den. 1802 förlänades den dock Gustav IV Adolfs nyfödde son Karl Gustav, som dog tre år senare.
Genom freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 avskildes Finland från Sverige och blev då ett autonomt storfurstendöme inom det ryska imperiet. När Finland då "upphöjdes i nationernas skara" blev de ryska tsarerna Finlands statsöverhuvuden och övertog den svenska titeln Storfurste av Finland. Deras representanter fick benämningen generalguvernör (fi: kenraalikuvernööri).
Den 6 december 1917 förklarade sig Finland självständigt från det av revolution och inbördeskrig drabbade Ryssland. Innan den finska konsitutionen var antagen leddes landet första av den finska senaten (fi: Suomen senaatti) och så småningom av av riksföreståndare (fi: valtionhoitaja), utsedda av lantdagen (fi: säätyvaltiopäivät). Innan landets statsskick var bestämt valde man till och med en tysk furste till finsk kung (han hann dock aldrig tillträda). 1919 blev landet republik och statschefen fick titeln president (fi: presidentti). För vidare information om detta ämbete och konstitutionella roll, se Finlands president.
Innehåll |
redigera Statsöverhuvuden
redigera Finland som en del av det svenska riket 1250–1809
Landet styrt av svenska kungar (fi: ruotsin kuningas), riksföreståndare (fi: valtionhoitaja), rikshövitsmän eller regerande drottningar (fi: kuningatar).
redigera Bjälboätten (Bjälbo-suku)
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Birger jarl (Birger-jaarli) |
 |
1200 eller 1210 son till Magnus Minnisköld och Ingrid Ylva |
Regerande riksjarl mars 1248 | 21 oktober 1266 på Jälbolung i Västergötland |
||
| Valdemar Birgersson (Valdemar Birgerinpoika) |
 |
1238 eller 1239 son till Birger jarl och den svenske kungen Erik Erikssons syster Ingeborg |
Vald till kung 1250 efter Erik Erikssons död Övertog styrelsen vid Birger jarls död 1266 |
22 juli 1275 avsatt av Magnus Ladulås |
26 december 1302 som fånge på Nyköpingshus |
|
| Magnus Ladulås (Maunu Ladonlukko) |
 |
1240 son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter |
Kung 22 juli 1275 vid kung Valdemars avsättning |
18 december 1290 på Visingsö |
||
| Birger Magnusson (Birger Maununpoika) |
 |
1280 son till Magnus Laudlås och Helvig av Holstein |
Tronföljare 1284 Kung 18 december 1290 vid Magnus Ladulås död |
Mars eller april 1318 avsatt och fördriven av anhängare till sina bröder |
31 maj 1321 i Danmark |
|
| Mats Kettilmundsson (Matias Kettilmundinpoika) (ej av Bjälboätten) |
 |
Okänt födelseår | Vald till rikshövitsman 27 juni 1318 i Skara |
8 juli 1319 avstod rikshövitsmannaskapet vid Magnus Erikssons kungaval |
11 maj 1326 i Finland |
|
| Magnus Eriksson (Maunu Eerikinpoika) |
 |
Våren 1316 son till hertig Erik Magnusson och Ingeborg Håkansdotter |
Vald till kung 8 juli 1319 på Mora äng |
Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval |
1 december 1374 drunknad vid skepps- brott vid Bergen i Norge |
|
| Erik Magnusson (Eerik Maununpoika) |
 |
Början av 1339 son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur |
Tronföljare 6 december 1344 Utropad till kung i opposition mot Magnus Eriksson 17 oktober 1356 Erkänd som kung över stora delar av landet 28 april 1357 |
20 juni 1359 i pest | ||
| Håkan Magnusson (Haakon Maununpoika) |
 |
Augusti 1340 son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur |
Vald till kung i opposition mot Magnus Eriksson 15 februari 1362 Senare under året försonad med denne och samregent med honom |
Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval |
Augusti eller 10 eller 11 september 1380 i Oslo i Norge |
|
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
redigera Mecklenburgska ätten (Mecklenburgin suku)
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Albrekt av Mecklenburg (Albrekt Mecklenburgilainen) |
 |
1338 eller 1340 son till hertig Albrekt den store av Mecklenburg och Magnus Erikssons syster Eufemia Eriksdotter |
Kung 15 februari 1364 | 24 februari 1389 besegrad i Slaget vid Åsle och avsatt av Margareta |
Mars 1412 i Mecklenburg |
|
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
redigera Kalmarunionen (Kalmarin unioni)
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Margareta (Margareeta I) |
 |
Våren 1353 dotter till kung Valdemar Atterdag av Danmark och Helvig av Slesvig |
Regerande drottning 24 februari 1389 23 juli 1396 samregent med Erik av Pommern |
28 oktober 1412 pestdöd i Flensburg |
||
| Erik av Pommern (Eerik Pommerilainen) |
 |
1382 son till hertig Vratislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg |
Kung 23 juli 1396 (samregent med Margareta) Ensam regent 28 oktober 1412 vid hennes död |
16 augusti 1434 uppsagd tro och lydnad |
||
| Engelbrekt Engelbrektsson (Engelbrekt Engelbrektinpoika) |
.png) |
1390-talet | Rikshövitsman 13 januari 1435 vid ett möte i Arboga |
14 oktober 1435 Erik av Pommern återinsatt som kung (Engelbrekt kvar på posten som rikshövitsman) |
||
| Erik av Pommern (Eerik Pommerilainen) |
|
Återtagen som kung 14 oktober 1435 | 11 januari 1436 åter uppsagd tro och lydnad |
|||
| Engelbrekt Engelbrektsson (Engelbrekt Engelbrektinpoika) |
|
Fortsatt rikshövitsman 11 januari 1436 vid kung Eriks avsättning Från februari samma år tillsammans med Karl Knutsson |
4 maj 1436 dödad av Måns Bengtsson (Natt och Dag) på en holme i Hjälmaren |
|||
| Karl Knutsson (Bonde) (Kaarle Knuutinpoika Bonde) |
 |
Möjligen 1 oktober 1408 eller 1409 son till riddar Knut Tordsson (Bonde) och Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta) |
Februari 1436 samregerande rikshövitsman med Engelbrekt Engelbrektsson (ensam i ämbetet vid Engelbrekts död 4 maj) |
1 september 1436 Erik av Pommern återinsatt som kung (Karl Knutsson fortfarande rikshövitsman till 6 mars 1438) |
||
| Erik av Pommern (Eerik Pommerilainen) |
|
Återtagen som kung 1 september 1436 | 29 september eller 1 oktober 1439 avsatt vid ett möte i Södertälje |
3 maj 1459 i Pommern |
||
| Karl Knutsson (Bonde) (Kaarle Knuutinpoika Bonde) |
|
Riksföreståndare oktober 1438 | Hösten 1440 Kristofer av Bayern vald till kung |
|||
| Kristofer av Bayern (Kristofer Baijerilainen) |
 |
26 februari 1416 eller 1418 son till hertig Johan av Pfalz och Eriks av Pommern syster Katarina av Pommern |
Kung hösten 1440 | 6 januari 1448 i Helsingborg i Skåne |
||
| Bengt Jönsson (Oxenstierna) (Pentti Jönsinpoika Oxenstierna) |
Omkring 1395 son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten) |
Riksföreståndare januari 1448 vid kung Kristofers död |
20 juni 1448 Karl Knutsson vald till kung |
1449 eller 1450 | ||
| Nils Jönsson (Oxenstierna) (Niilo Jönsinpoika Oxenstierna) |
Omkring 1390 son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten) |
Tidigast oktober 1450 | ||||
| Karl Knutsson (Bonde) (Kaarle Knuutinpoika Bonde) |
|
Kung 20 juni 1448 | 24 februari 1457 avsatt och flydd till Danzig |
|||
| Jöns Bengtsson (Oxenstierna) (Jöns Pentinpoika Oxenstierna) |
1417 son till Bengt Jönsson (Oxenstierna) och Kristina Kristiernsdotter (Vasa) |
Riksföreståndare mars 1457 efter kung Karls avsättning |
23 juni 1457 Kristian I vald till kung |
|||
| Erik Axelsson (Tott) (Eerik Akselinpoika Tott) |
1417 son till Axel Pedersson (Tott) och Ingeborg Ivarsdotter |
|||||
| Kristian I (Kristian I) |
 |
1426 son till greve Didrik av Oldenburg och Hedvig av Holstein |
Kung 23 juni 1457 | 23 juni 1464 avsatt och flydd till Danmark |
21 maj 1481 i Köpenhamn på danska Själland |
|
| Karl Knutsson (Bonde) (Kaarle Knuutinpoika Bonde) |
|
Kung 9 augusti 1464 | 30 januari 1465 åter avsatt |
|||
| Kettil Karlsson (Vasa) (Kettil Kaarlenpoika Vaasa) |
1433 eller 1434 son till Karl Kristiernsson (Vasa) och Ebba Eriksdotter Krummedige |
Riksföreståndare 26 december 1464 | 11 augusti 1465 pestdöd på slottet Tre Kronor i Stockholm |
|||
| Jöns Bengtsson (Oxenstierna) (Jöns Pentinpoika Oxenstierna) |
Riksföreståndare 11 augusti 1465 vid Kettil Karlssons död |
18 oktober 1466 avsatt |
15 december 1467 på Öland |
|||
| Erik Axelsson (Tott) (Eerik Akselinpoika Tott) |
Riksföreståndare 18 oktober 1466 vid Jöns Bengtssons avsättning |
12 november 1467 Karl Knutsson vald till kung |
Februari eller mars 1481 i Viborg i Finland |
|||
| Karl Knutsson (Bonde) (Kaarle Knuutinpoika Bonde) |
|
Kung 12 november 1467 | 15 maj 1470 på slottet Tre Kronor i Stockholm |
|||
| Sten Sture den äldre (Sten Sture vanhempi) |
 |
1440 son till Gustav Anundsson Sture och Birgitta Stensdotter (Bielke) |
Riksföreståndare 1 juni 1470 | 6 oktober 1497 Hans vald till kung |
||
| Hans (Hannu) även känd som Johan II (Juhana II) |
DenmarkNorwaySweden.jpg) |
1 eller 2 februari 1455 son till Kristian I och Dorotea av Brandenburg |
Kung 6 oktober 1497 | Augusti 1501 avsatt |
20 februari 1513 i danska Ålborg |
|
| Sten Sture den äldre (Sten Sture vanhempi) |
|
Riksföreståndare 12 november 1501 efter kung Hans avsättning |
14 december 1503 i Jönköping |
|||
| Svante Nilsson (Sture) (Svante Niilonpoika Sture) |
 |
1460 son till Nils Sture (Natt och Dag) och Birgitta Karlsdotter (Bonde) |
Riksföreståndare 21 januari 1504 | 31 december 1511 eller 2 januari 1512 i Västerås |
||
| Erik Trolle (Eerik Trolle) |
1460 son till Arvid Birgersson (Trolle) och Kristina Jonsdotter (Gädda) eller Beata Ivarsdotter (Tott) |
Riksföreståndare i mitten av januari 1512 | 23 juli 1512 avsatt vid Sten Sture den yngres riksföreståndarval |
1530 | ||
| Sten Sture den yngre (Sten Sture nuorempi) |
 |
1492, 1493 eller 1494 son till Svante Nilsson (Sture) och Iliana Erengisledotter (Gädda) |
Riksföreståndare 23 juli 1512 | 3 februari 1520 på Mälarens is |
||
| Kristian II (Kristian II) |
 |
1 juli 1481 i danska Nyborg son till kung Hans och Kristina av Sachsen |
Kung 1 november 1520 | 23 augusti 1521 avsatt vid Gustav Vasas riksföreståndarval |
25 januari 1559 i fängelse på Kalundborg på Själland |
|
| Gustav Vasa (Kustaa Vaasa) |
 |
12 maj 1496 på Rydboholm eller Lindholmen i Uppland son till Erik Johansson (Vasa) |
Riksföreståndare 23 augusti 1521 | 6 juni 1523 själv vald till kung |
||
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
redigera Vasaätten (Vaasa-suku)
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Gustav Vasa (Kustaa Vaasa) |
|
Kung 6 juni 1523 | 29 september 1560 på slottet Tre Kronor i Stockholm |
|||
| Erik XIV (Eerik XIV) |
_Domenicus_Verwildt.jpg) |
13 december 1533 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg |
Tronföljare 1544 vid införandet av Västerås arvförening Kung 29 september 1560 vid faderns död |
29 september 1568 tillfångatagen och avsatt av sina bröder Johan och Karl 26 januari 1569 formellt avsatt av ständerna |
26 februari 1577 på Örbyhus slott i Uppland |
|
| Johan III (Juhana III) |
 |
20 december 1537 på Stegeborgs slott i Östergötland son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud |
Utropad till kung 30 september 1568 efter brodern Eriks avsättning Erkänd som kung av ständerna 26 januari 1569 |
17 november 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm |
||
| Sigismund (Sigismund) |
 |
20 juni 1566 på Gripsholms slott son till Johan III och Katarina Jagellonica |
Kung 17 november 1592 vid faderns död |
24 juli 1599 avsatt av ständerna |
19 april 1632 i Polens huvudstad Warszawa |
|
| Karl IX (Kaarle IX) |
 |
4 oktober 1550 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Gustav Vasa och Magareta Leijonhufvud |
Bekräftad av ständerna som riksföreståndare 24 juli 1599 vid Sigismunds avsättning |
22 mars 1604 själv utropad till kung |
||
| Kung 22 mars 1604 | 30 oktober 1611 på Nyköpingshus i Södermanland |
|||||
| Gustav II Adolf (Kustaa II Aadolf) även känd som Gustav Adolf den store |
 |
9 december 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp |
Tronföljare 22 mars 1604 vid faderns trontillträde Omyndig kung 30 oktober 1611 vid faderns död Myndigförklarad 26 december samma år |
6 november 1632 stupad i slaget vid Lützen |
||
| Kristina (Kristiina) |
 |
7 december 1626 på slottet Tre Kronor i Stockholm dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg |
Tronföljare från födseln Omyndig drottning 6 november 1632 vid faderns död Myndigförklarad 8 december 1644 |
6 juni 1654 abdikerad till förmån för Karl X Gustav |
9 april 1689 i Rom |
|
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
redigera Pfalziska ätten (Pfalzin suku)
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Karl X Gustav (Kaarle X Kustaa) |
 |
8 november 1622 på Nyköpinghus son till greve Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och Karl IX:s dotter Katarina |
Kung 6 juni 1654 vid Kristinas abdikation |
13 februari 1660 i lunginflammation i Göteborg |
||
| Karl XI (Kaarle XI) |
 |
24 november 1655 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp |
Omyndig kung 13 februari 1660 vid faderns död Myndig 18 december 1672 |
5 april 1697 i magcancer på slottet Tre Kronor i Stockholm |
||
| Karl XII (Kaarle XII) |
 |
17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark |
Omyndig kung 5 april 1697 vid faderns död Myndigförklarad 8 november samma år |
30 november 1718 stupad vid Fredrikshald i Norge |
||
| Ulrika Eleonora (Ulriika Eleonoora) |
 |
23 januari 1688 på slottet Tre Kronor i Stockholm dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark |
Utropad till drottning 5 december 1718 vid budet om Karl XII:s död Vald av riksdagen 23 januari 1719 |
29 februari 1720 abdikerad till förmån för Fredrik I |
24 november 1741 i Kungshuset i Stockholm |
|
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
redigera Hessiska ätten (Hessin suku)
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fredrik I (Fredrik I) |
 |
28 april 1676 i Kassel i tyska Hessen son till lantgreve Karl av Hessen-Kassel och Maria Amalia av Kurland |
Vald till kung av riksdagen 24 mars 1720 efter Ulrika Eleonoras abdikation |
25 mars 1751 av kallbrand i Kungshuset i Stockholm |
||
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
redigera Holstein-Gottorpska ätten (Holstein-Kottorpan suku)
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Adolf Fredrik (Aadolf Fredrik) |
 |
3 maj 1710 på tyska Gottorp son till Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Fredrika av Baden-Durlach |
Vald till tronföljare av riksdagen 23 juni 1743 Kung 25 mars 1751 vid föregångarens död |
12 februari 1771 av slaganfall på Stockholms slott |
||
| Gustav III (Kustaa III) |
 |
13 januari 1746 i Kungshuset i Stockholm son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen |
Kronprins 25 mars 1751 vid faderns trontillträde Kung 12 februari 1771 vid faderns död |
29 mars 1792 av blodförgiftning och lunginflammation på Stockholms slott |
||
| Gustav IV Adolf (Kustaa IV Aadolf) |
 |
1 november 1778 på Stockholms slott son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark |
Kronprins från födseln Omyndig kung 29 mars 1792 vid faderns död Myndig 1 november 1796 |
Arresterad på Stockholms slott 13 mars 1809 Abdikerad 29 mars samma år |
7 februari 1837 på värdshuset Vita hästen i schweiziska Sankt Gallen |
|
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
redigera Finland som ryskt storfurstendöme 1809–1917
Landet styrt av ryska tsarer (fi: venäjällä tsaari) med titeln Storfurste av Finland (fi: Suomen suurherttua). Datum anges enligt nya stilen, eftersom denna gällde i Finland, även om gamla stilen officiellt tillämpades i Ryssland.
redigera Huset Romanov (Romanov-hallitsijasuku)
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Alexander I (Aleksanteri I) |
 |
23 december 1777 i Sankt Petersburg son till Paul I av Ryssland och Maria Fjodorovna |
Utropad till storfurste av Finland 29 mars 1809 på lantdagen i Borgå |
1 december 1825 i Taganrog |
||
| Nikolaj I (Nikolai I) |
 |
6 juli 1796 på slottet Gatchina utanför Sankt Petersburg son till Paul I och Maria Fjodorovna |
Storfurste av Finland 1 december 1825 vid Alexander I:s död |
2 mars 1855 i Sankt Petersburg |
||
| Alexander II (Aleksanteri II) |
 |
29 april 1818 i Moskva son till Nikolaj I och Alexandra Fjodorovna |
Storfurste av Finland 2 mars 1855 vid Nikolaj I:s död |
13 mars 1881 i Sankt Petersburg |
||
| Alexander III (Aleksanteri III) |
 |
10 mars 1845 i Sankt Petersburg son till Alexander II och Maria Alexandrovna |
Storfurste av Finland 13 mars 1881 vid Alexander II:s död |
1 november 1894 i Lavidja på Krim |
||
| Nikolaj II (Nikolai II) |
 |
18 maj 1868 på slottet Tsarskoje Selo i Pusjkin utanför Sankt Petersburg son till Alexander III och Maria Fjodorovna |
Storfurste av Finland 1 november 1894 vid Alexander III:s död |
15 mars 1917 tvingad att abdikera under den ryska februarirevolutionen |
17 juli 1918 avrättad i Jekaterinburg |
|
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
redigera Finland som självständig stat utan konstitution (1917–1919)
Landet styrt av Senaten för Finland (fi: Suomen senaatti) och så småningom av av riksföreståndare (fi: valtionhoitaja), utsedda av lantdagen (fi: säätyvaltiopäivät). Den finske kungen valdes men tillträdde aldrig.
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Pehr Evind Svinhufvud |  |
15 december 1861 i Sääksmäki son till sjökapten Pehr Gustaf Svinhufvud och Olga von Becker |
Riksföreståndare 27 maj 1918 | 12 december 1918 | ||
| Fredrik Kaarle född Fredrik Karl av Hessen |
 |
1 maj 1868 på slottet Panker i Holstein son till lantgreve Fredrik Wilhelm av Hessen-Kassel och Anna av Preussen |
Vald till kung av lantdagen 9 oktober 1918 men tillträdde aldrig |
14 december 1918 avsade sig posten |
28 maj 1940 i Kassel |
|
| Carl Gustaf Emil Mannerheim |  |
4 juni 1867 i Villnäs i Egentliga Finland son till greve Carl Robert Mannerheim och Hedvig Charlotta Helena von Julin |
Riksföreståndare 12 december 1918 vid Svinhufvuds avgång |
26 juli 1919 avgick till förmån för den nye presidenten |
||
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
redigera Finland som republik (sedan 1919)
Landet styrt av en president (fi: presidentti).
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kaarlo Juho Ståhlberg |  |
28 januari 1865 i Suomussalmi son till pastorn Johan Gabriel Ståhlberg och Amanda Gustafa Castrén |
President 27 juli 1919 | 1 mars 1925 | 22 september 1952 i Helsingfors |
|
| Lauri Kristian Relander |  |
31 maj 1883 i Kurkijoki son till agronomen Evald Kristian Relander och Gertrud Maria Olsoni |
President 1 mars 1925 | 1 mars 1931 | 9 februari 1942 i Helsingfors |
|
| Pehr Evind Svinhufvud | |
President 1 mars 1931 | 1 mars 1937 | 29 februari 1944 i Luumäki |
||
| Kyösti Kallio |  |
10 april 1873 i Ylivieska son till en bonde och lokalpolitiker |
President 1 mars 1937 | 27 november 1940 avgick i förtid av hälsoskäl |
19 december 1940 död av hjärtattack under sin egen avskedsceremoni på Helsingfors järnvägsstation |
|
| Risto Heikki Ryti |  |
3 februari 1889 i Huittinen son till bonden Kaarle Evert Ryti och Ida Vivika Junttila |
President 19 december 1940 | 4 augusti 1944 | 25 oktober 1956 i Helsingfors |
|
| Carl Gustaf Emil Mannerheim | |
President 4 augusti 1944 | 4 mars 1946 avgick av hälsoskäl |
27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz |
||
| Juho Kusti Paasikivi född Johan Gustaf Hellsten |
 |
27 november 1870 i Koski son till handelsmannen August Hellsten och Karolina Wilhelmina Selin |
President 8 mars 1946 | 1 mars 1956 | 14 december 1956 i Helsingfors |
|
| Urho Kekkonen |  |
3 september 1900 i Pielavesi son till Juho Kekkonen och Emilia Pylvänäinen |
President 1 mars 1956 | 27 januari 1982 | 31 augusti 1986 i Helsingfors |
|
| Mauno Koivisto |  |
25 november 1923 i Åbo son till snickaren Juho Koivisto och Hymni Sofia Eskola |
President 27 januari 1982 | 1 mars 1994 | ||
| Martti Ahtisaari |  |
23 juni 1937 i Viborg son till Oiva och Tyyne Ahtisaari |
President 1 mars 1994 | 1 mars 2000 | ||
| Tarja Halonen |  |
24 december 1943 i Helsingfors dotter till svetsaren Vieno Olavi Halonen och scriptan Lyyli Elina Loimola |
President 1 mars 2000 | |||
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
redigera Anmärkningar
- Åren 1714–1721 och 1741–1743 var Finland ockuperat av Ryssland (de så kallade stora och lilla ofrederna), så i praktiken var det de ryska tsarerna Peter den store och Elisabet som fungerade som landets statsöverhuvud under dessa perioder.
- Av en slump abdikerade Gustav IV Adolf från den svenska tronen samma dag, som Alexander I utsågs till finsk storfurste (29 mars 1809), men dessa händelser inträffade oberoende av varandra.
- Mannerheim avled sent på kvällen den 27 januari, men eftersom Finlands tidszon ligger en timme före Schweiz' var det då redan 28 januari i Finland. Därför anges ibland två dödsdatum för Mannerheim.
- Av de elva personer som hittills har varit presidenter, har sex varit statsminister någon gång innan de blev president: Pehr Evind Svinhufvud, Kyösti Kallio, Risto Ryti, J.K. Paasikivi, Urho Kekkonen och Mauno Koivisto.
- Samtliga de sex ovannämnda var statsminister när de valdes till president.
- Ingen har avgått från presidentposten för att senare återväljas till president. Av de två personer som under åren 1918-1919 var riksföreståndare, Pehr Evind Svinhufvud och Gustaf Mannerheim, blev emellertid båda sedermera valda till president.
- Mannerheim var president under kortast tid, i två år.
- Kekkonen är den ende president som har blivit omvald mer än en gång (nuvarande konstitution förbjuder fler än ett omval).
- Kekkonen är också den president som har suttit allra längst på presidentposten, i 26 år.
- När Koivisto valdes till president 1982, var han den förste socialdemokratiske presidenten. Sedan dess har alla presidenter varit socialdemokrater.
- Den nuvarande presidenten, Tarja Halonen, är Finlands första kvinnliga president.
redigera Se även
- Generalguvernör över Finland
- Lista över Finlands statsministrar
- Lista över Danmarks regenter
- Lista över Islands statsöverhuvuden
- Lista över Norges regenter
- Lista över Rysslands statsöverhuvuden
- Lista över Sveriges regenter