Carl XVI Gustaf
- För fartyget, se M/S Kung Carl Gustaf.
| Carl XVI Gustaf | |
|---|---|
 |
|
| Kung Carl XVI Gustaf av Sverige vid firandet av Sveriges nationaldag 2009. | |
|
|
|
| Regeringstid | 15 september 1973– (36 år och 351 dagar) |
| Företrädare | Gustaf VI Adolf |
| Valspråk | För Sverige – i tiden |
| Gemål | Drottning Silvia |
| Barn | |
| Kronprinsessan Victoria Prins Carl Philip Prinsessan Madeleine |
|
| Personnamn | |
| Carl Gustaf Folke Hubertus | |
| Ätt | Bernadotte |
| Far | Prins Gustaf Adolf |
| Mor | Prinsessan Sibylla |
| Född | 30 april 1946 Haga slott, Solna, Stockholms län |
| Namnteckning |  |
Carl XVI Gustaf, Carl Gustaf Folke Hubertus, född 30 april 1946 på Haga slott i Solna, Stockholms län, är Sveriges konung och landets statschef sedan 15 september 1973. Han efterträdde då sin farfar Gustaf VI Adolf och är den sjunde regenten av huset Bernadotte på Sveriges tron samt den sjuttiofjärde i ordningen. Carl XVI Gustaf är son till prins Gustaf Adolf och Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha.
Carl XVI Gustaf gifte sig den 19 juni 1976 med Silvia Sommerlath, som därigenom blev drottning av Sverige. De är bosatta på Drottningholms slott och har tillsammans barnen kronprinsessan Victoria, prins Carl Philip och prinsessan Madeleine.
redigera Uppväxt och utbildning
Carl Gustaf föddes klockan 10.30[1] den 30 april 1946 på Haga slott i Solna, Stockholms län, som ende son till hertigen och hertiginnan av Västerbotten, prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla och utnämndes då till hertig av Jämtland. 7 juni 1946 döptes han under namnen Carl Gustaf Folke Hubertus av ärkebiskop Erling Eidem i Slottskyrkan, framburen av sin far och farfars far, Gustaf V, som önskade: ”Måtte hertigen av Jämtland bli till nytta och glädje för sitt svenska folk!”.[2] Han döptes i Karl XI:s dopfunt, som stod på Gustav IIIs matta och han låg i Karl XIs vagga med Oscar IIs krona bredvid sig.[3] Samma dopklänning i vit linnebatist som prinsen bar hade burits av hans far före honom (1906) och skulle senare bäras av hans tre egna barn.[4] Hans faddrar var kung Gustaf V, kronprins Gustaf Adolf, kronprinsessan Louise, hertigen av Coburg-Gotha, kronprins Fredrik och kronprinsessan Ingrid av Danmark, kronprins Olav av Norge, prinsessan Juliana av Nederländerna, greve Folke Bernadotte af Wisborg och grevinnan Maria Bernadotte af Wisborg.[5]
Den 26 januari 1947 omkom Carl Gustafs far i en flygolycka på Kastrups flygplats, Köpenhamn. Efter detta flyttade 1950 Sibylla och Carl Gustaf och hans systrar, prinsessorna Margaretha, Birgitta, Désirée samt Christina från Haga slott till sedermera prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.
Det första offentliga uppdraget hade Carl Gustaf redan när han var ett halvt år, då han tog emot en silverbägare av Justin Godart som tack för den svenska hjälpen under andra världskriget.
Den unge Carl Gustaf tillbringade sina somrar på Solliden, strax söder om Borgholm på Öland. Han började spela munspel som treåring. Detta intresse har hållit i sig till vuxen ålder. Scout blev han vid fyra års ålder, han är hedersscout i Svenska Scoutförbundet, och även ordförande i World Scout Foundation.[6]
Vid Gustaf Vs död 29 oktober 1950 tillträdde Carl Gustafs farfar Gustaf VI Adolf tronen och den fyraårige hertigen av Jämtland blev då kronprins. Vid Riksdagens högtidliga öppnande 1965 avlade han sin tro- och huldhetsbetygelse, vilket innebar att han lovade att vara konungen trogen, iakttaga riksdagens friheter och i övrigt verka i överensstämmelse med grundlagen.[7]
Sin grundläggande skolutbildning fick han vid Broms skola, och studentexamen tog han 1966 vid Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk. Därefter genomförde han militärtjänstgöring samt tog sjöofficersexamen 1968, varpå han gick Försvarshögskolans chefskurs, följt av studier i historia, sociologi, statskunskap, finansrätt och ekonomi vid Uppsala universitet, och senare nationalekonomi vid Stockholms universitet. Senare fick han högsta officersrang i samtliga försvarsgrenar och kan således titulera sig general såväl som amiral.
I likhet med sin dotter Victoria genomgick Carl Gustaf ett specialkomponerat program med studiebesök vid olika svenska statliga, sociala och kommunala instanser och vid företag i Sverige samt deltog i den svenska representationen vid bland andra FN, SIDA, Hambros Bank, Svenska Handelskammaren. Under en längre tid befann sig kronprinsen i London.
redigera Trontillträde
När Gustaf VI Adolf avled den 15 september 1973 blev Carl XVI Gustaf Sveriges konung, 27 år gammal. Han hade vakat vid sin farfars dödsbädd i Helsingborg och samma dag som valet till riksdagen hölls, ankom han till huvudstaden som regent den 16 september på Bromma flygplats, där statsminister Olof Palme och finansminister Gunnar Sträng och tusentals andra tog emot den unge kungen. När han steg ut på slottsbalkongen samma dag för första gången som regent, skedde detta inför mer än 25 000 människor.[8]
Den 19 september, avlade han sin kungaförsäkran under en extra konselj i rikssalen och höll traditionsenligt ett minnestal över den framlidne regenten, under 1809 års regeringsform som då var gällande. Konseljen direktsändes i TV. Vid konseljen förklarade kungen att hans namn skulle vara Carl XVI Gustaf och att titeln skulle vara Sveriges konung, inte såsom före honom Sveriges, Götes och Vendes.[9] Kungen satt då även och höll tal på tronen vid sin invigningsceremoni i ämbetet, men har sedan slutat använda denna. Liksom sina två närmaste föregångare avstod han från att låta kröna sig och bär därför aldrig kungakronan.
Sitt första statsbesök som kung avlade han den 8 oktober 1974 i Oslo.[10] Han företog även de närmast följande statsbesöken i grannländer och andra länder som Bernadotterna har nära band med, till Finland (december 1974),[11] Danmark, Island, Storbritannien 1975.[12]
Vid Carl XVI Gustafs trontillträde gällde ännu 1809 års regeringsform enligt vilken kungen ägde "att allena styra riket" i enlighet med regeringsformen. Detta innebar bland annat att det rent formellt var kungen som utsåg och entledigade regeringen samt själv fattade alla beslut i regeringsärenden. I praktiken var dock kungens maktbefogenheter starkt begränsade. 1975 trädde en ny regeringsform i kraft genom vilken kungens funktion huvudsakligen begränsades till ceremoniella uppgifter.
redigera Åren som Sveriges kung
Som statschef har Carl XVI Gustaf ett löpande arbete med bland annat riksdagens talman, representanter från Sveriges regering, svenska kungliga akademier och Svenska kyrkan.
Carl XVI Gustaf har företagit mer än 40 statsbesök i olika länder till exempel Egypten, Kina, Sydafrika och Tanzania. Varje år gör Carl Gustaf studiebesök vid flera svenska företag. På juldagen håller han sitt årliga jultal i Sveriges Radio P1.
Kung Carl Gustaf ingick äktenskap med Silvia Sommerlath den 19 juni 1976. Samma år godkände han att prins Bertil fick ingå äktenskap med Lilian Craig och samtidigt behålla prinsvärdigheten.[13] Han var närvarade vid förlossningarna när barnen föddes.[14] Under sina första år som kung flyttade han monarkins fokus från den kulturella sfären till ett ökat engagemang för näringsliv, teknik, samhällsliv och miljöfrågor.[15]
Efter sina första statsbesök hos europeiska monarkier, USA och länder som Sverige hade andra band till, företog kungaparet 1978 två statsbesök till kommunistiska stater, först till Leonid Brezjnev i Sovjetunionen och sedan till Titos Jugoslavien. Det förra statsbesöket väckte mycket kritik men Thorbjörn Fälldins regering var fast besluten att resan skulle bli av. Med på resan var bland annat utrikesminister Karin Söder. I Jugoslavien möttes kungaparet av jättelika porträtt av kungen och Tito. Presidenthustrun Jovanka befann sig dock vid tillfället i husarrest sedan ett år.[16] Under sina första tio år som monark gjorde kungen statsbesök som första svensk monark någonsin i Japan (april 1980) och i Afrika (Tanzania, februari 1981).[17] Efter ett statsbesök i Saudiarabien i februari 1981 sade kungen att svenska exportföretag måste ”ta sig i kragen, agera mer professionellt” för man ”kan inte komma till till exempel Saudi eller Jemen och tala om för dem vad de vill ha”. Uttalandet väckte mycket stor uppmärksamhet.[18] Han har också som förste svensk monark närvarat vid en gudstjänst i en moské (i Egypten) och har gjort statsbesök i Vatikanstaten.
Han gjorde sin första eriksgata i Jämtland (där han är hertig) första året som kung, och den sista 1989, till Härjedalen.[19] Han hade då gjort en resa i varje län.
Bland kung Carl Gustafs offentliga åtaganden hör flera miljörelaterade engagemang. Som exempel har han startat Kung Carl Gustafs Miljötävlan och den internationella miljökonferensen Royal Colloquium. Han är även ordförande för den svenska avdelningen av Världsnaturfonden sedan 1988.[20]
I egenskap av Sveriges kung är kung Carl Gustaf stormästare av de högsta graderna i Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden, Vasaorden och Carl XIII:s orden. Han utdelar Serafimer- och Nordstjärneordnarna, Carl XIII:s orden samt de kungliga medaljerna.
redigera Familj
Den 19 juni 1976 firades bröllopet mellan Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, från Heidelberg, Tyskland, dotter till direktör Walther Sommerlath och Alice de Toledo. Vigseln skedde i Stockholms Storkyrka. Förlovningen hade eklaterats den 12 mars samma år och paret träffades under OS i München 1972.
Kungaparet har tre barn:
- Kronprinsessan Victoria, hertiginna av Västergötland (född 1977)
- Prins Carl Philip, hertig av Värmland (född 1979)
- Prinsessan Madeleine, hertiginna av Hälsingland och Gästrikland (född 1982)
redigera Släktskap med europeiska kungliga statschefer
- Drottning Margrethe II av Danmark – kusin
- Kung Harald V av Norge – dubbel brylling och fars syssling
- Kung Juan Carlos I av Spanien – dubbel brylling
- Kung Albert II av Belgien – fars syssling
- Drottning Beatrix I av Nederländerna – brylling
- Drottning Elizabeth II av Storbritannien – dubbel brylling. Carl XVI Gustaf är därmed nummer 190 i den brittiska tronföljden.
- Storhertig Henri av Luxemburg – brylling
- Furst Albert II av Monaco – sjumänning
- Furst Hans Adam II av Liechtenstein – fars sexmänning
redigera Titlar och heraldiskt vapen
Carl XVI Gustafs titel som kung är Sveriges Konung. Han tilltalas/omtalas normalt som Ers/Hans Majestät.
Från sin födsel till och med 1950 var Carl XVI Gustaf prins med titeln Sveriges arvfurste. Från 1950 till 1973 då han uppsteg på tronen bar han titeln Sveriges kronprins. Vid födseln utnämndes han till hertig av Jämtland, en titel han brukade fram till trontillträdet.
Kungens personliga vapen är enligt lag det samma som stora riksvapnet.
redigera Utmärkelser och uppdrag
Carl XVI Gustaf innehar den militära graden amiral i flottan samt general i armén och flygvapnet. Av tradition är han dock inte general i amfibiekåren (tidigare kustartilleriet).
Han är hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Kungliga tekniska högskolan (KTH), Handelshögskolan i Stockholm samt Åbo akademi i Finland. Sedan 1977 är kungen även hedersordförande i World Scout Foundation samt Förtroenderådets ordförande i svenska Världsnaturfonden (WWF).
Han blev även utnämnd till årets ölänning 1996.[21]
Carl XVI Gustaf är beskyddare för ett flertal olika organisationer, se Carl XVI Gustafs beskyddarskap.
Under åren som monark har kung Carl Gustaf tilldelts inte mindre än 24 utländska statsordnar, bland annat Elefantorden, Finlands vita ros, Hederslegionen och Strumpebandsorden och är sedan 25 juni 1975 hedersamiral i Royal Navy i Storbritannien.
redigera Ordnar
Stormästare (och Riddare) av Serafimerorden- Herre och Mästare (och Kommendör med Stora Korset) av Svärdsorden
- Stormästare (och Kommendör med Stora Korset) av Nordstjärneorden
- Herre och Mästare (och Kommendör med Stora Korset) av Vasaorden
- Herre och Mästare (och Riddare) av Carl XIII:s orden
Riddare med kedja av Elefantorden- Storkommendör av Dannebrogsorden
Rajamitrabhornorden
Kommendör med Stora Korset av Finlands vita ros
Stora korset med kedja av Falkorden
Stora Korset med kedja av Sankt Olavs Orden
Stora Korset av Leopoldorden
Stora kedjan av Södra korsets orden
Tera Marianas kors-orden med kedja
Stora Korset av Hederslegionen
Stora Korset av Merit av Federala Republiken Tysklands orden
Stora korset av Redeemer-orden
Chrysanthemum-orden med Kedja
Stora Korset av Vytautas den Store-orden
Stora Korset av Guldlejonet av Huset Nassaus orden
Mexikanska Aztekörnorden med kedja
Stora Korset av Nederländska Lejonets orden- Stora Korset av House of Orange-orden
Stora Korset av Vita Örnens orden
Stora Korset av Tornet och Svärdets orden
Colan-nivå av Rumänska Stjärnan
Riddare med kedja av Gyllene Skinnets orden- Stora Korset med kedja av Charles III och Saint Fernandos orden
Främling 967:e Riddare av Strumpebandsorden- Mottagare av Kungliga Victorianska Kedjan
redigera Andra utmärkelser
- Hedersamiral i Brittiska Flottan
redigera Intressen
Kungens intressen är natur, konst, matlagning, resor, jakt, scouting och bilar. Tre gånger har han åkt Vasaloppet, han kör en Volvo PV 60 i Svenska Kungsrallyt på Öland och deltar årligen i älgjakt i Bergslagen och i andra jakter, bland annat inom ramen för Konungens jaktklubb, där han själv är ordförande.
Fritiden tillbringar kungafamiljen ofta tillsammans i den privata sportstugan de ärvt i Storlien eller i Villa Mirage i franska Sainte-Maxime. Om somrarna bor kungafamiljen traditionellt på Solliden på Öland. Kungen arrenderar Stenhammars slott, där han bedriver ekologiskt jordbruk, med skogsbruk, växtodling och djurhållning. Han föder där i samarbete med SLU upp nötkreatur av den egna korsningsrasen Simgus, en korsning av Simmentalkor och Aberdeen Angus.[22]
Carl XVI Gustaf är beskyddare och förste hedersledamot i AIK, trots att han enligt en intervju i tidningen Kalmarposten håller på Djurgårdens IF.[23]
redigera Kontroverser
redigera Kritik mot Gro Harlem Brundtland 1989
Under ett statsbesök i Nya Zeeland uttalade Carl XVI Gustaf följande i samband med en då pågående debatt om den norska säljakten:
| ” | Om inte Gro Harlem Brundtland kan ta hand om sälproblemen, så undrar jag, hur ska hon då kunna ta hand om det norska folket[24] | „ |
(Brundtland var Norges statsminister vid denna tidpunkt.) Detta ledde till omfattande kritik av kungen både i Sverige och Norge då det ansågs att han agerat utöver vad som är lämpligt. [25] Uttalandet av kungen föregicks av en norsk film som sändes på TV i Sverige, som visade hur sälungar klubbades ihjäl, vilket hade väckt anstormningar av upprörda svenska tittare. Kungen, svensk ordförande i Världsnaturfonden, fällde då detta yttrande, om vilket han sade senare under året att han inte ångrade ett ord av vad han hade sagt. Kontroversen, som spreds till norska stortinget, blev internationellt uppmärksammad och därmed frågan om säljakten också. Under slutet av året beslutade stortinget att ihjälklubbning av sälungar skulle förbjudas 1989. I samband med detta stärktes synen på kungen som miljökämpe internationellt.[26]
redigera Kungens jultal 2002
Kungen höll ett tal där han pratade om "stekta sparvar" vilket kritiserades, uttrycket kommer från sagan om lättinglandet Schlaraffenland:
| ” | Jag tycker det är viktigt att se framtiden an i ljusa färger. Att vara pessimistisk hjälper ingen, varken Dig själv eller andra. Men det gäller att ha kraft att ta tag i sitt eget liv. Det kommer inga stekta sparvar flygande om Du inte själv bemödar Dig om att göra Ditt bästa.[27] | „ |
| — H.M. Konungens jultal 2002 | ||
redigera Statsbesöket i Brunei, februari 2004
Under ett statsbesök hos sultan Hassanal Bolkiah i Brunei i februari 2004 uttalade sig kungen i Dagens eko:
| ” | Varje söndag efter besöket i moskén så har han en öppen audiens där vem som helst får komma och framföra sina önskemål och förmodligen klaga också. Så jag upplever det på så sätt som ett mer öppet land än något annat man kan tänka sig. | „ |
| — Carl XVI Gustaf, Dagens eko, februari 2004 | ||
Detta uttalande kom att bli mycket kritiserat. Svenska Amnestys generalsekreterare Carl Söderbergh menade att kungens uttalande gjort stor skada och gjorde det svårare för människorättsorganisationer. Statsvetaren Olof Petersson ansåg att uttalandet skulle bli slutet för monarkin och att kungen borde abdikera.[28] Herman Lindqvist däremot menade att diskussionen var en storm i ett vattenglas.
Enligt Elisabeth Tarras-Wahlberg beklagade kungen sitt uttalande och menade att han inte syftat till att kommentera Bruneis statsskick, utan vad han tyckte om sultanen personligen. Följden av ”Bruneiaffären” är att monarken hädanefter har en ”politisk överrock” då han åker på statsbesök, en medföljande minister som sköter politiska uttalanden medan kungafamiljen kan ägna sig enbart åt ceremoniella uppgifter.
Vad som inledningsvis inte framgick var att kungens uttalande nästan ordagrant återgav det svenska officiella förhållningssätt mot Brunei som Utrikesdepartementet hade formulerat.[29]
redigera Talet efter katastrofen i Sydostasien
Vid en ceremoni, i Stockholms stadshus 10 januari 2005, höll Carl XVI Gustaf ett tal över de avlidna och saknade i katastrofen i Sydostasien, där han uttryckte sin sorg på ett personligt sätt. Han beskrev sig som ”en sörjande, sökande medmänniska” och uppmanade män i sin egen generation som hade svårt att visa känslor att ”våga visa svaghet, värme och känslor”. Han nämnde även sin egen erfarenhet av att växa upp faderlös. Här följer ett utdrag ur talet:
| ” | ... Jag önskar jag hade ett bra svar. Tänk om jag, som kungen i sagorna, kunde ställa allt till rätta och sluta berättelsen med ’att sedan levde de lyckliga i alla sina dagar’. Men jag är, precis som Ni, bara en sörjande, sökande medmänniska ... | „ |
| — Carl XVI Gustaf, Stockholms stadshus, januari 2005 | ||
Till skillnad från tidigare kontroverser kring kungens uttalanden togs detta tal emot mycket positivt i Sverige, i ett läge då den dåvarande svenska regeringen fick utstå hård kritik för sitt agerande. Kungen uppfattades som en samlande och helande kraft i ett sörjande Sverige som var chockat efter tsunamikatastrofen. Kungens popularitet stärktes mätbart efter det talet i Stockholms stadshus och stödet för monarkin ökade.
redigera Anfäder
Se Carl XVI Gustafs härstamning (ofullständig antavla).
redigera Se även
- Kungafamiljen
- Svenska Kungliga Riddarordnar och kungliga medaljer
- Svenska kungliga akademier
- Carl XVI Gustafs beskyddarskap
- Lista över statsbesök gjorda av kung Carl XVI Gustaf av Sverige
- M/S Kung Carl Gustaf
redigera Referenser
redigera Noter
- ^ Se, [Minnesnummer], 29 okt. 1950 s. 16
- ^ Carl Gustaf, lillprinsen på Haga, Haga 1950, s. 9 (opaginerad)
- ^ Händelser man minns – en krönika 1920–1969, fil dr Harald Schiller 1970 s.1946/5
- ^ Anno 82, Stockholm 1983, s. 39
- ^ Kungl. Hovstaternas webbsidor : Kungens liv i 60 år
- ^ Medlemmar i World Scout Foundation
- ^ Rune Gustafsson, Inrikespolitisk översikt, ANNO 1965, s.160
- ^ Anno 73, s. 38, 116, 118
- ^ Anno 73, s. 38, 117, 118
- ^ Anno 74, s. 89
- ^ Anno 74, s. 9
- ^ Anno 75, s. 63, 75, 79
- ^ Anno 76, s. 33–39
- ^ Anno 77, s. 33
- ^ Anno 78, s. 42
- ^ Anno 78, s. 42–44
- ^ royalcourt.se: Statsbesök 1980–1989
- ^ Anno 81, s. 38
- ^ Anno 89, s. 159
- ^ Kungliga hovstaternas officiella webbplats, H.M. Konung Carl XVI Gustaf, Engagemang, läst 2007-12-18
- ^ Anna Maria Rehnberg. ”Kung Carl Gustaf blev årets ölänning”, Svenska Dagbladet, 12 juli 1996, s. 7
- ^ http://www.stenhammarsgods.se/djur.asp
- ^ Göran OT Dahlberg (26 juli, 2007). ”Kungen och OT ... ett spektalkulärt samtal på Soliden”. Kalmarposten: s. 37. http://kalmarposten.se/bilder/tidningar/070726/.död länk
- ^ Svenska wikiquote
- ^ ”Uttalande om norsk säljakt upprör” SVT:s öppna arkiv
- ^ Anno 89, s. 156
- ^ H.M. Konungens jultal 2002
- ^ Anna Asker. ”Början till slutet för monarkin”, Svenska Dagbladet, 10 februari 2004, s. 7
- ^ ”UD informerade kungen om sultanen”, Sydsvenskan, 26 februari 2004, s. 7
redigera Tryckta källor
- Carl Gustaf. Lillprinsen på Haga, utgiven av prinsessan Sibylla till förmån för Barnens Dag och Scoutfrämjandet (Sthlm 1950)
- Kung Gustaf och hans folk (Sthlm 1950)
- När Var Hur 1974 (Sthlm 1973)
- Lagerstedt, Lars, 100 år med Svenska Dagbladet 1884–1984. Ett sekel speglat i tidningssidor (Sthlm 1984)
redigera Webbkällor
- Information från Kungliga Hovstaterna
- DN: Statsbesöket i Brunei
redigera Externa länkar
- Wikiquote har citat av eller om Carl XVI Gustaf
- Wikimedia Commons har media som rör Carl XVI Gustaf
- Kungliga Hovstaterna
- Scout.org: Scout Foundation leaders visit United Arab Emirates
|
||||||||||||||||||||||
