Denna artikel handlar om seklet 1800-talet, åren 1800–1899. För decenniet 1800-talet, åren 1800–1809, se 1800-talet (decennium). För Eric Hobsbawms term, se Det långa 1800-talet.

Världsatlas från 1891 med de europeiska staternas kolonier markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884.

Napoleon har abdikerat.

Medaljong mot slaveriet.

Amerikanska inbördeskriget.

Barrikader i Paris 1871.

"Järnkanslern" Bismarck 1815-98, ambrotypi 1874.

Charles Darwin.

"Ottomotorn" började tillverkas 1867.

Allegori över industrin, Goya 1805.

Friheten leder folket, Delacroix 1830.

Impression, Monet 1872.

Porträtt av Venny Soldan, Hanna Pauli cirka 1880.

Grieg 1876.

Gerorge Sands & Chopin, Delacroix cirka 1837.

Jane Austen, cirka 1810.

Carl Jonas Love Almqvist, cirka 1835.

Walt Whitman, daguerrotypi 1854.

Dostojevskij, 1879.

Strindberg, foto cirka 1900.

redigera Händelser

• 1801 – Genom Unionsakterna (eng. Acts of Union) ingår Storbritannien och Irland en realunion och bildar Förenade kungariket Storbritannien och Irland (eng. United Kingdom of Great Britain and Ireland).
• 1803–1815 – Napoleonkrigen rasar i Europa.
• 1809 – Sverige förlorar Finland till Ryssland.
• 1814-1815 - Wienkongressen har som mål att stabilisera Europa efter Napoleonkrigen. Dominerande stater under kongressen är Storbritannien, Ryssland, Österrike, Preussen och från 1815 även Frankrike.
• 1815 – Den franske kejsaren Napoleon besegras i slaget vid Waterloo.
• 1816 – Året utan sommar.
• 1818 – Marskalk Jean Baptiste Bernadotte efterträder Karl XIII som svensk kung.
• 1820 – Tusentals före detta slavar flyttar från Amerika till USA:s koloni Liberia på Afrikas västkust, men Liberia blir självständigt först 1847.
• 1821 – Mexico blir självständigt från Spanien.
• 1822 – Brasilien blir självständigt från Portugal.
• 1833 – "The Slavery Abolition Act" förbjuder slavhandel i det Brittiska imperiet.
• 1837 – Viktoria blir drottning av Storbritannien och Irland. Hennes sextiotreåriga regeringstid (1837-1901) kommer att kallas den Viktorianska eran.
• 1839–1842 – Första opiumkriget utkämpas mellan Storbritannien, Frankrike och Kina. Som ett resultat av detta blir Hongkong en brittisk koloni och förblir så fram till 1997.
• 1846–1848 – Den stora svälten på Irland leder till massiv emigration från detta land till Amerika.
• 1848 – Vågor av revolutioner sveper över Europa efter februarirevolutionen i Frankrike och går till historien under namnet marsoroligheterna. I Stockholm utbryter kravaller 18–19 mars.
• 1848 – Guldfyndigheter i Kalifornien leder till att den stora guldrushen bryter ut.
• 1850–1863 – Det kinesiska Taipingupproret utkämpas.
• 1853–1856 – Krimkriget utkämpas mellan å ena sidan Ryssland och å andra sidan en allians bestående av Storbritannien, Frankrike och Osmanska riket.
• 1856–1860 – Andra opiumkriget utkämpas mellan Storbritannien, Frankrike och Kina.
• 1861 – Livegenskapen avskaffas i Ryssland.
• 1861 – Guiseppe Garibaldi är en av de ledande krafterna i enandet av staterna på den Appeninska halvön och detta år utropas kungariket Italien.
• 1861–1865 – Amerikanska inbördeskriget utkämpas mellan nord- och sydstaterna.
• 1865 – Slaveriet avskaffas i USA.
• 1866 – Suezkanalen, som förbinder Medelhavet med Röda havet, öppnas.
• 1866–1869 – Meijirestaurationen i Japan innebär slutet för shogunatet och återinförandet av kejsardömet samt leder till att landet industrialiseras.
• 1870–1871 – Fransk-tyska kriget utkämpas och leder till att Bismarck kan utropa det tyska kejsardömet.
• 1871 – Under Otto von Bismarcks ledning enas de tyska staterna och bildar Kejsardömet Tyskland.
• 1871 – Under den så kallade Pariskommunen styr socialister Paris och gatustrider utkämpas mellan "kommunarderna" och franska regeringstrupper.
• 1872 – En stor oljerush inleds i Baku i Azerbajdzjan och varar till 1917. Svensken Ludvig Nobel startar ett oljeraffinaderi i Baku 1876.
• 1880–1881 – Första boerkriget utkämpas mellan boer och britter i Sydafrika.
• 1881–1884 – Våldsamma pogromer genomförs mot judar i västra Ryssland, vilket bland annat leder till stor utvandring av ryska judar till USA.
• 1884 – Internationella meridiankonferensen (eng. International Meridian Conference) i Washington D.C. anordnas för att fastställa jordens nollmeridian. Slutligen väljer man Greenwichmeridianen.
• 1884–1885 – De västerländska staterna delar upp Afrika mellan sig under Berlinkonferensen.
• 1880–1900 – Omkring tio miljoner européer emigrerar till USA under seklets sista decennier.

redigera Filosofi och nya teorier

• 1843 – Søren Kierkegaards existensialistiska bok Antingen - eller utkommer. Den följs av boken Begreppet Ångest året därpå.
• 1848 – Karl Marx och Friedrich Engels ger ut Kommunistiska manifestet, som blir grunden för de framväxande socialistiska och kommunistiska rörelsernas politiska program.
• 1859 – Charles Darwins revolutionerande teorier om evolutionen, Om arternas uppkomst, pupliceras. Boken innebär ett ifrågasättande av de förhärskande idéerna om naturens ordning och människans plats i den som baseras på Bibelns berättelser.
• 1883–1885 – Friedrich Nietzsche ger ut sin bok Så talade Zarathustra och utropar i den "Gud är död".

redigera Teknik, transport & vetenskap

• Under seklet blir det allt smidigare att resa, och alltfler börjar resa långa sträckor. På land byggs järnvägar, och vägar beläggas med makadam. På båtar sätts ångmaskiner som ersätter seglen. Dessa förbättringar innebär att restiden förkortas. Ångmaskinerna och de förbättrade transportmöjligheterna är två av de faktorer som möjliggör den industriella revolutionen. Vid seklets slut kommer "Ottomotorer" som drivs på gas eller bensin.
• 1832 – Göta kanal, som har byggts genom södra Sverige under Baltzar von Platens ledning, invigs tre år efter von Platens död.
• 1839 – Daguerrotypin, föregångaren till fotografiet, presenteras i Paris av sin uppfinnare Louis Daguerre.
• 1855 – Bessemermetoden, som möjliggör massproduktion av stål, patenteras av den engelske ingenjören Henry Bessemer.
• Vid mitten av seklet untvecklas metoder för att raffinera olja. Världens första oljeraffinaderi startar i Ploieşti i Rumänien 1857.
• 1862 – John Ericsson konstruerar för nordstaterna under amerikanska inbördeskriget det bepansrade örlogsfartyget USS Monitor, som har rörlig kanon.
• 1866 – Den första fungerande telegrafkabeln läggs över Atlanten.
• 1867 – Alfred Nobel tar patent på dynamiten.
• 1867 – Nicolaus Otto inleder tillverkningen av den så kallade ottomotorn, som fortfarande är den dominerande motorn i världen, bland annat i bilar.
• Innocenzo Manzetti, Antonio Meucci, Elisha Gray, Alexander Graham Bell och Thomas Edison utvecklar var på sitt håll vad som kommer att bli telefonen. Bell registerar patent på telefonen 1876.
• 1879 – Thomas Edison visar upp sin första funktionella glödlampa i december.
• 1895 – Bröderna Lumière visar sin film Arbetarna lämnar Lumières fabrik i Lyon på världens första biograf i La Ciotat i sydöstra Frankrike.

redigera Litteratur, konst och musik

Under 1800-talet övergår nyklassicismen och romantiken i det som kallas realismen (1830–1860). I slutet av seklet fördjupas realismen dels till naturalism, dels till den mer poetiska impressionismen. Delvis som om en reaktion mot den ibland dogmatiska naturalismen och den verklighetsförankrade impressionismen uppstår symbolismen. Romantik och impressionism präglar även seklets musik. Alla konstarter påverkas dessutom av tidens nationalromantiska strömningar.

redigera Konstnärer

• Francisco de Goya (1746-1828)
• Paul Cézanne
• Edgar Degas
• Eugène Delacroix
• Caspar David Friedrich
• Antonio de La Gandara
• Théodore Géricault
• Gustave Courbet
• Vincent van Gogh
• Jean Auguste Dominique Ingres
• Édouard Manet
• Claude Monet
• Berthe Morisot
• Camille Pissarro
• Pierre-Auguste Renoir
• Henri de Toulouse-Lautrec
• Joseph Mallord William Turner
• Hanna Pauli
• Skagenmålarna
• Edvard Munch

redigera Kompositörer

• Franz Liszt
• Frédéric Chopin
• Hector Berlioz
• Georges Bizet
• Alexander Borodin
• Johannes Brahms
• Anton Bruckner
• Claude Debussy
• Antonín Dvořák
• Edvard Grieg
• Felix Mendelssohn
• Modest Mussorgsky
• Niccolò Paganini
• Franz Schubert
• Robert Schumann
• Giuseppe Verdi

redigera Författare

• Johann Wolfgang von Goethe
• François-René de Chateaubriand (1768-1848)
• Samuel Taylor Coleridge (1772-1834)
• Jane Austen (1775-1817)
• Stendhal (Marie-Henri Beyle, 1783-1842)
• Lord Byron (1788-1824)
• Mary Shelley
• Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866)
• Alexandre Dumas d.ä. (1802–1870)
• George Sand (Amandine-Aurore-Lucile Dupin, 1804-1876))
• Charles Dickens (1812-1870)
• Georg Büchner (1813-1837)
• Charlotte Brontë (1816-1855)
• Emily Brontë (1818-1848)
• Walt Whitman (1819-1892)
• Fjodor Dostojevskij (1821-1881)
• Alexandre Dumas d.y. (1824–1895)
• Emily Dickinson (1830-1886)
• Kate Chopin (1851-1904)
• Arthur Conan Doyle (1859-1930)
• Joseph Conrad (1857-1924)
• Ralph Waldo Emerson
• Friedrich Engels
• Gustave Flaubert
• Margaret Fuller
• Friedrich Hölderlin
• Heinrich Heine
• Nikolaj Gogol
• G. A. Bécquer
• Nathaniel Hawthorne
• Henrik Ibsen
• Jules Laforgue
• Giacomo Leopardi
• Jack London
• Alessandro Manzoni
• Henry James
• Stéphane Mallarmé
• Herman Melville
• Karl Marx
• Aleksandr Pushkin
• Arthur Rimbaud
• Robert Louis Stevenson
• William Thackeray
• Harriet Beecher Stowe (1811-1896)
• Paul Verlaine
• Jules Verne
• Oscar Wilde
• William Wordsworth
• Alfred Lord Tennyson
• Émile Zola (1840-1902)
• Selma Lagerlöf
• Anne Charlotte Leffler
• Emilie Flygare-Carlén
• Mark Twain
• August Strindberg (1849-1912)
• Lucy Maud Montgomery (1874-1942)

redigera Födda

Albert Einstein som barn

• 1809 – Abraham Lincoln, amerikansk president
• 1815 – Otto von Bismarck, tysk rikskansler
• 1819 – Viktoria, drottning av Storbritannien 1837-1901
• 1833 – Alfred Nobel, svensk ingenjör och uppfinnare
• 1849 – August Palm, svensk socialistisk agitator
• 1857 – Clara Zetkin, tysk socialist och kvinnorättskämpe
• 1863 – Henry Ford, amerikansk bilfabrikör
• 1865 - Rudyard Kipling, brittisk författare
• 1867 – Marie Curie, fransk-polsk nobelpristagare
• 1870 – Vladimir Lenin. rysk revolutionär
• 1879 – Albert Einstein, tysk fysiker
• 1883 – Benito Mussolini, italiensk diktator
• 1889 – Adolf Hitler, tysk-österrikisk politiker, Tredje rikets rikskansler

redigera Avlidna

• 1821 – Napoleon Bonaparte, kejsare av Frankrike
• 1865 – Abraham Lincoln, amerikansk president (mördad)
• 1896 – Alfred Nobel, svensk ingenjör och uppfinnare
• 1898 – Otto von Bismarck, tysk rikskansler

redigera Externa länkar

• Portalen för historisk statistik